Astma

Vad är astma?

Vid astma är slemhinnan i luftrören inflammerad och lättretlig. När den retas, till exempel av pollen, kall luft, rök, en förkylning eller ansträngning, drar musklerna runt luftrören ihop sig och det blir trångt att andas. Typiska tecken är pip och väs i bröstet, långvarig hosta som ofta kommer på natten och att man blir andfådd. ^{1 2}

Symtomen kommer och går. En del har besvär bara ibland, andra varje dag. Läs mer om symtom på astma och om astma som märks mindre tydligt, så kallad tyst astma.

Allergisk astma och andra former

Allergisk astma börjar ofta i barndomen och utlöses av till exempel pollen, pälsdjur eller kvalster. Astma utan allergi börjar oftare i vuxen ålder och kan förvärras av sådant man utsätts för på jobbet. Blandformer är vanliga. ¹

Vid misstanke om allergi kan läkaren göra en allergiutredning. Har du allergi kan det ibland bli aktuellt med allergivaccination vid sidan av inhalationerna. ^{2 3}

Andra sammanhang där astman kan märkas mer: ansträngningsastma, köldastma, astma efter covid, astma och stress, astma och rökning och astma under graviditet.

Astma behandlingstrappa steg för steg

Läkemedelsverket beskriver behandlingen hos vuxna som en trappa. Man börjar på det steg som passar besvären och kan gå upp eller ner beroende på hur astman fungerar. ¹

1. Steg 1. Vid sällan förekommande besvär används läkemedel bara vid behov, i första hand en kombination av inhalationskortison och snabbt luftrörsvidgande, så att kortison följer med varje gång.
2. Steg 2. Inhalationskortison i låg dos varje dag, med kombinationen vid behov.
3. Steg 3. Fast kombination av inhalationskortison och långverkande luftrörsvidgare (LABA). Montelukast kan vara ett alternativ till högre dos.
4. Steg 4. Hos vuxna kan ytterligare ett långverkande luftrörsvidgande läkemedel (LAMA) läggas till.
5. Steg 5. Vid fortsatt dålig kontroll bedöms behandlingen på en specialistmottagning, till exempel med biologiska läkemedel.

Läkemedelsverket och Janusinfo betonar att luftrörsvidgande ensamt bör undvikas hos vuxna, eftersom det ökar risken för försämringar. ^{1 2}

Mer än läkemedel

Enligt 1177 består behandlingen också av kunskap om sjukdomen, en skriftlig behandlingsplan och regelbundna uppföljningar. Rök ska undvikas, och stress kan påverka hur man mår med sin astma. ¹

Läkemedlen fungerar bara om de når lungorna. Gå gärna igenom inhalatorteknik och testa dig själv i tekniktestet.

Vanliga läkemedel

Lindrande vid behov: salbutamol och budesonid och formoterol. Förebyggande: budesonid, beklometason och kombinationer som Symbicort, Bufomix och Seretide. Tillägg: montelukast och tiotropium. Vid kraftig försämring: kortison i tablettform som prednisolon. Översikt: astmamedicin. ¹

Kontroll och uppföljning

Målet är att du ska slippa symtom, behålla lungfunktionen och undvika försämringar. Tecken på att astman inte är under kontroll är bland annat nattliga uppvaknanden, att du behöver ditt vid behovsläkemedel oftare och att du känner dig trött. Då är det dags att höra av sig till vården. ¹

Vår astmakoll är en egen kontrollista. Den ersätter inte läkarbedömning men kan hjälpa dig inför besöket.

Viktigt

Allmän information som inte ersätter läkarens råd. Vid plötslig svår andnöd: ring 112.